Inspiration

Jag sitter på flygplanet på väg mot Alicante. Europa passerar nedanför och ser ut som en sagovärld i miniatyr med sitt slingrande upplysta vägnät, glittrande byar och massiva ljussken från städerna. Det är vackert och fridfullt på något sätt. Jag har aldrig gillat att flyga, men har vant mig mer och mer under åren. Den där totala skräcken och känslan av att inte ha någon kontroll finns inte längre. Jag får helt enkelt lita på att vår pilot vet vad han gör och försöker göra sitt bästa. Det är ju ändå vad människor gör allt som oftast, försöker göra sitt bästa. Oavsett vad det handlar om så är det sällan man försöker göra något dåligt. Sen är det självklart att det inte alltid blir som man tänkt sig, men jag tror verkligen att man nästan alltid försöker göra så bra man kan.

Vi lämnade ett tämligen grått Göteborg. Men jag ska inte klaga, det var även vårliga 6 plusgrader och barmark. Väl framme i Alicante väntar en vecka i(förhoppningsvis) varmare väder, böljande strandskogar, kuperad bergsterräng och ett härligt gäng från klubben som kommer lysa upp tillvaron. Det kommer vara det allra bästa upplägget på dagar, den bästa sysselsättningen man kan ha. Det kommer vara träna-äta-sova en hel vecka i sträck. Då kan man ju fundera på om jag inte har det lite så i vanliga fall också. Och om jag nu inte har det, varför ser jag inte till att ändra på vardagen så att den ser precis så ut? Och jo, till stor del så är det ju faktiskt så mina dagar ser ut, förutom att ordet studera klämmer sig in där emellan också. Men det är just det som är nyckeln, för den här träna-äta-sova grejen passar mig ypperligt på ett läger, då det finns ett antal fler entusiastiska fanatiker som jag själv att dela dagen med. Men i vardagen, då passar den där lilla pusselbiten studera in väldigt bra, ger mig perspektiv och en chans att slappna av från träningen, tänka på något annat och framförallt få mig att hinna längta till nästa pass. Under förra årets ledighet så kom jag verkligen fram till den slutsatsen, att pusselbiten studera, eller någon annan likvärdig bit tex jobb, är en bit som får helheten att bli bättre. Gör bilden mer komplett. Dock är det viktigt att den varken blir för stor eller för liten. Lagom är bäst som det så fint brukar kallas.

Kan inte heller hålla mig från att nämna något från det där oerhört fantastiska spektaklet som utspelar sig i det stora landet i öst dessa dagar. OS. Oavsett sommar- eller vinter- varianten så känns det som att hela världen blir förhäxade och hänförs av alla otroliga prestationer. Sporter som jag aldrig någonsin annars skulle följa kan nu plötsligt bli otroligt viktigt att inte missa. Att det är så otroligt häftigt att se alla dessa drömmar som för många inte alls går i uppfyllelse men framförallt att få se den eufori som uppstår hos de som lyckas. Jag ska inte sticka under stol med att det absolut är uthållighetsidrotterna som jag brinner mest för. Det är så oerhört inspirerande. Jag hoppas att jag kommer få känna den där känslan någon gång i år, eller i alla fall något liknande, som dam-stafettlaget måste fått känna idag. Eller allra helst den känslan Kalla måste haft på den sista sträckan, att känna att ingen och ingenting kan slå mig. Jag har känt det förut, det är nog en av världens bästa känslor. Sjukt härlig och jag lovar mig själv att jag ska göra allt jag kan för att få känna den igen.

Kram Lilian

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *


*